Dagen efter beskedet

Idag är jag sliten och trött
Proppen av alla spänningar och uppdämda känslor släppte likt ett stopp i ett avlopp

Dagen igår:
Min man kom hem mitt på dagen och vi gav oss av i bilen på den ca 1,5 timme långa bilfärden till Jönköping och Länssjukhuset RYHOV.
En bilresa som kännetecknades av trevligt småprat om ingenting där man finner en lättsam och rätt behaglig atmosfär men det finns ändå den där känslan av svidande, som ett jävla skavsår i arslet ungefär:

Det finns där men man vill inte prata om det 

Väl framme behövde maken mat i magen så vi gick in på A6. Hittade ett ställe med buffé så vi båda kunde tillfredsställa våra matbehov; jag sallad, maken husmanskost.
Vi jobbar på en grym självkontroll här kan jag lova bland tusen och åter tusen frestelser,,,

Mätta i magen åkte vi bort till RYHOV och irrade omkring ett tag, dom hade plockat ner skyltarna så det var liiite förvirrande.
Jag var kaxig och trackade mannen för att han inte hade lokalsinne (vi hade ju varit här förut) men fick själv krypa till korset när jag inte fick det att stämma :S
Jag kände igen mig men det fanns ju  inga skyltar som stämde!
SÅÅ frustrerande MEN kom fram i tid :) Och jag hade haft rätt om var det var, det är viktigast ;)

Vi blev inkallade till Överläkare Ludek Vavruch exakt på klockslaget som vi var kallade till - Bra!
Samtalet började med att vi pratade kring den första operationen som gjordes, han hade bilderna från Linköping som togs 2011 vid olyckan att jämföra dom nya bilderna med.
Han förklarade att han var mycket kritisk till varför Hovard Soomernäs (Neurokirurg Linköping) inte opererat båda nivåerna som inskränkte på ryggmärgen redan då 2011.
Han visade oss att det redan då fanns ett diskbråck mellan C5&C6 och som inskränkte minst lika mycket på ryggmärgen som det som togs bort då.
Det är ren praxis att man tar bort på de nivåer som finns när man ändå går in sa han.
Han frågade om opererande läkare hade pratat med mig om det eller frågat mig om det?
Mitt svar blev ju nej.
Jag höll ju inte ens på att få prata med läkaren innan operationen utan var på väg att köras in på operation när sköterskorna frågade om jag fått träffa läkaren,,,
När de förstod att så inte var fallet så vände de sängen och körde tillbaka mig för "Någon sån här patientvård ville de inte vara med om" Så Hovard fick allt pallra sig ner och tala om vad han skulle göra med mig. Och han nämnde aldrig C5 och C6,,,

Ludek gjorde en grundlig undersökning av mina neurologiska funktioner och konstaterade att ryggmärgen är påverkad och så och mina funktioner.
Han visade oss på röntgenbilderna hur det såg ut och förklarade vad vi såg.

Så här ser en frisk ryggmärgskanal ut

Så här ser det ut med när den är påverkad

Röntgenbild av en påverkad ryggmärg

Jag fick veta att jag är född med en trång kanal för ryggmärgen vilket gör att minsta påverkan ger desto mer utslag/problem.
Det finns inget spelrum. Och där det ska finnas vätska runt ryggmärgen finns det idag inget alls på mig.
Sen visade han att kotan över, C4, inte heller är frisk och helst behövde göras något åt.
Det han ville prata om var att det går en nerv i den nivån C4 C5 som man är rädd att skada.
Nerven som finns där kan påverka rörelseförmågan i huvud och armar tex vid tand- och hår-borstning, att jag inte får upp armarna till huvudet
Men risken för min hälsa är större om man låter det vara kvar och bli värre.
Ryggmärgen är redan nu påverkad så det räcker.

Så det som kommer göras är att han kommer att operera nivå C4-C6, ta bort det skadade och sjuka och sedan sätta dit en titanplatta med skruvar för att fixera alltihop.
Plus att han kommer rensa upp rotkanalerna där nerverna passerar.

Så här kommer det se ut när det är färdigt plus att det sitter
en "bur" i nivån C6 C7 på mig. Den högra bilden är från sidan
och den vänstra är tagen framifrån

För mig innebär det att jag kommer att vara stel från C4-C7 men jag kommer inte bli som en robot ,det lovade han mig.
Den största rörligheten ger C1-C3 och dom har jag kvar - än så länge i alla fall.
Risken att jag kommer få ta dom oxå är ganska stor - men det tar vi då,,,

Mitt tillstånd är så pass allvarligt att satte upp mig på förturslistan och sa att jag skulle förbereda mig på operation vecka 15.
Ooops,,, Vi är i vecka 12  - Här går det undan!
Men det är lika så bra.

Operationen beräknas ta ca 3,5 timme helt beroende på hur det går givetvis.

Så nu laddar vi. Fast väldigt lugnt.
Promenader och avslappning är vad jag fick ägna mig åt, inga styrkegrejer eller sånt.

SÅ Yoga - Here I come :)