Är det fult att gå till en psykolog?

Psykolog, hjärnskrynklare, terapeut,,,
Kärt barn har många namn eller?
Vi är inne  på 2013 men fortfarande är det lite tabu över att gå till en psykolog.
Det har absolut blivit bättre och i vissa kretsar är tom lite "inne". Där är man mer originell om man INTE har en terapeut och prata av sig till.

Varför är det så?

Och man kan undra vem som som egentligen har problem - är det den som faktiskt går till någon och vill få hjälp att reda ut sina tankar eller är det den som vägrar gå och lever sitt liv i förnekelse, kanske sjunker ner i djup depression eller förstör både sitt eget och omgivningens liv?

Är det kanske så att problemet oftast ligger i ens eget tyckande och tänkande i om vad ANDRA ska tycka och tänka om att man går till en psykolog?

Jag ska gå till mitt första besök hos en terapeut idag, och ja det känns lite olustigt
Jag vet att jag INTE är dum i huvudet och jag vet oxå varför jag behöver gå dit - men det är ändå olustigt
Jag ska gå dit för att lära mig hantera smärta. En typ av smärtskola.
Sortera tankarna för att hantera att det kommer att vara så här - kanske resten av livet
Det kan röra till det i huvudet för vem som helst och framförallt leda neråt i en depressionsspiral.
Och DET vill man försöka klara sig ifrån. Och det är då det är bra att få lite verktyg till hjälp med hur man ska hantera allt.
Verktyg, det är bra att ha det!
Så jag ska helt enkelt gå dit och fylla på verktygslådan med det jag behöver för att fungera.
Bra va?