Bandaget - Hej då

Två veckor har passerat
Fjorton dagar
Det låter mycket längre med fjorton dagar? ?

Idag tog jag bort förbandet
Det var onekligen pirrigt och liiiite äckligt
Men vad var jag orolig för ?
Det ser ju urtjusigt ut :D
Torrt, slätt och inte mycket gegga alls

Vem behöver en plastikkirurg liksom

Idag har jag inte gjort så mycket - vänj dig
Jag börjar bli en hejare på Sims
Kan snart skriva dit arkitekt på visitkortet och jag kan stilla inredarhungern lite,,,
Ungefär som att bjuda en köttgourmet på tofu men ändå

Ikväll tänker jag på vilken tur jag har haft
Jag börjar må mycket bättre
Och jag känner mig piggare
Tummen är fortfarande borta
Men herre jisses- det är bara en tumme!

Min granne, El,  i rummet bredvid på sjukhuset, hade inte samma tur.
Hon gjorde en nackoperation dagen efter mig men hon mår inte alls bra.
Vi började prata när vi sågs ute i matsalen.
Nackpatienter,  är ganska lätta att känna igen för övrigt.  Som om vi var på en uppfostringsanstalt för fina flickor - Ett kvastskaft i arslet å en trave böcker på huvudet.

Hållningen flickor -Hållningen!

Att träffa någon som är lika gammal och som inte står med ena foten i graven är så betydelsefullt.
Jag och EL drog ner medelsiffran något i alla fall på avdelningen ;)

Jag sätter stort värde på att ha en kontakt/vän som vet precis vad man går igenom och vad man pratar om.
Någon att fråga hur det känns och kanske få tips av i denna sjukdjungel

Sååå - Tillbaka till EL
Nerven som går vid kota 4-5 och som styr armarnas funktion och som jag har skrivit om tidigare.
DEN rackarn hade blivit lite störd, eller påverkad?? under hennes Nackoperation. Det kan vara svullnaden efter op eller en reaktion på att man tagit bort det som tryckt på området under lång tid.
Hon hade haft lite problem med sin arm innan men nu är den inte med alls

Den bara hänger där och vill bara inte fungera

Igår blev hon inlagd igen (i mitt gamla rum)Och det känns så sorgligt
Känner mig nästan skamsen för att jag är så pigg
Jag håller tummarna för att hon får hjälp med smärtlindring så hon får komma hem fort.
Hemma är bäst för läkning av kropp och själ !

På sjukhus blir man aldrig helt frisk. Man blir sjuk så fort man stiger innanför dörrarna. Det måste vara något med luften, färgerna och ljuden. Det räcker med att säga klocka och tickande/skrapande när visaren hoppar fram en minut till. Alla som varit på ett sjukhus vet precis vad jag menar och hur det låter.

Sänder styrkekramar i massor till sal 13
♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡